Expeditions in Cairns
Hej igen!
I fredags bytade vi hostel från ett med kryp i soffor och sängar till ett riktigt fräscht. Jag kan ta det mesta med att det regnar in och att du måste diska allt innan du använder det, men kryp i sängen DÄR går gränsen! sov på det stället tre nätter med ett par från Frankrike som var riktigt schyssta. På de nya hostlet delar vi ett 6 bädds rum men finns skåp man kan låsa in sina värdesaker i så det är nice. först delade vi med 3 sydkoreaner och en tysk tjej. idag så flyttade tre tyskar killar in som är sjukt schyssta och enkla att prata med. Att träffa så mycket nytt folk och dela historier och tips är awesome. Folk är så öppna och än så länge har vi inte mött en otrevlig människa. I övrigt så gillar jag Cairns skarpt. Där vi bor är det nära till allt och det är alltid öppet sent på kvällen och något som händer på grund av alla packpackers här.
I fredags så bokade vi också det mesta av vår resa påväg längst östkusten till sydney. Vår resa börjar med första stopp i mission beach som bara är ett par timmar neråt. Där ska vi göra vår efterlängtade sky dive! Resten av detaljerna tänker jag spara så det blir mer spännande att följa ;) Dock kan jag säga att vi kör på ett ganska fullspäckat schema för att spara pengar på hostel och kunna göra med äventyr för pengarna, vilket betyder att vi probably är hemma någongång i mars.
Som de flesta kanske vet tack vare min nya profilbild på fb så testade vi på scuba diving på det stora barriär revet i lördags. Vilken upplevelse! Resan började dåligt med att jag kände mig sjukt sjösjuk eller en massa kombinationer av faktorer som orsakade illamående och ont i magen. Detta resulterade i att jag missade instruktionerna inför dykningen och kände mig ännu lite mer nervös när det visade sig att vi var i grupp tre av femton och skulle börja. Utrustningen man skulle ha på sig var sjukt tung, och att lära sig att andas med allt var en utmaning i sig. Fick gå upp en gång och få klart för mig hur jag skulle få ut vatten ur näsa och mun ifall det kom in. En kille i vår grupp avbröt för han inte klarade av det. Man blev lite nervig men jag visste att om jag inte skärpte till mig och gav det ett till försök skulle jag för alltid ångra mig. Jag och en asiatisk tjej fick hålla guidens hand medans vi förflyttade oss neråt djupet. Här kom trycket i öronen som va lika med en hemsk flygplanslandning om inte värre. Tänkte att det går väl förhoppningsvis över när öronen har vant sig lite, så jag visade "okej-tecknet" för guiden som hela tiden kontrollerade att vi var okej. trycket försvann inte men iden att hålla för näsan och försöka få bort trycket bara ploppade upp i huvudet. Detta funkade utmärkt och jag kunde njuta resten av min dykupplevelse.
Efter dykningen blev det flera timmar snorkling med en massa jellyfishes (maneter). jag lyckades uppleva det jag ville och såg tre sköldpaddor som bara var någon meter ifrån mig. förutom detta var det en massa vackra och konstiga fiskar, stora som små, och såklart så mycket maneter att vattnet var rosa istället för blått.
Jag och Ajdin köpte varsin bild som kostade oss 90 kr var (ones in a lifetime is the motto) som vi fick brännt på cd-skivor. När vi kom hem till hostlet visade sig båda skivorna vara tomma och för att göra en lång historia kort så hade kameramannen inte dubbelcheckat skivorna och gjort fler på många fler än våra skivor. Vi fick i alla fall våra bilder efter onödigt strul.
På söndagen så var vi på en regnskogsutflykt. Vi åkte till Port Douglas som var sjukt vackert med massa regnskog och vatten (flod+hav). Vi var i mossan gorge och lärde oss mer om regnskogens under. bladen går från "färg" till grön istället för i Sverige från grön till "färg", och ett speciellt träd börja växa från toppen och neråt och sen upp igen. VI besökte också ett habitant som är som en stor inhängnad med olika australiensiska djur och arter som man får klappa och mata. höjdpunketn där var klart alla wallabies och olika kängurur som vi gosade en hel del med.
Vi åt sen en utsökt lunch som bestod av barramundi fisk i carp tribulation och jag doppade snabbt fötterna i de sjukt varma havsvattnet som resulterade i glittriga ben och fötter. Avslutet på resan var en båtfärd på en flod där vi fick chans att de se de vilda stora krokodilerna som bor där. Fick veta att för tre år sen var det en 7 årig pojke som blev uppäten av en krokodil där, så sådant händer verkligen.
Nu har vi bokat hostel och buss inför nästa stopp imorgon och ska bara ta det lugnt och snacka lite med våra nya tyska vänner innan det är dags för sängen.
XOxo!
(märk att detta inlägg skickas några dagar senare då internet kapitulerade)
